Analys av Miljöpartiets skuggbudget

Miljöpartiet (MP) föreslår ett antal utgiftsökningar framför allt på skolan, de små företagen och klimatet. MP vill t.ex. skapa 5000 fler utbildningsplatser på komvux, 10 000 nya folkhögskoleplatser och 10 000 nya högskoleplatser. Det är rimligen omöjligt att få fram lärare till allt detta år 2014, så det är orealistiskt att kunna förverkliga dessa förslag. MP vill också börja med en uppsökande verksamhet för att stödja arbetslösa under 25 år utan gymnasiekompetens. För att hjälpa företagen vill MP bland annat slopa sjuklöneansvaret för företag med upp till tio anställda och införa en "grön innovationsfond" för industrin.

Förslagen finansieras genom mycket stora skattehöjningar för hushåll och företag. Skatten på arbete höjs med över 18 miljarder per år och skatterna på transporter och energi med över 15 miljarder per år (från 2015). MP menar att deras politik ger upp till 30 000 nya jobb. Men då ignorerar MP negativa effekterna som deras kraftiga skattehöjningar får för företag, lönsamhet och jobb. Sett till hela MP:s budget blir resultatet sannolikt färre jobb, inte fler; se vidare nedan.

MP säger nej till det femte jobbskatteavdraget (och till höjd brytpunkt i den statliga inkomstskatten). Frågan till MP blir därför, kommer MP att driva avskaffat jobbskatteavdrag som krav i valrörelsen, när avdraget väl är infört. Alltså:Tänker MP gå till val på höjd personlig inkomstskatt (dvs avskaffat 5e jobbskatteavdrag)? Om inte, hur ska MP finansiera det hål på 12 miljarder kronor som i så fall finns i MP:s budgetkalkyl?

MP vill kraftigt höja de svenska marginalskatterna på arbete. Sverige har redan i dag världens högsta marginalskatter. MP vill höja marginalskatten ytterligare, genom att trappa ner jobbskatteavdrag 1-4 från inkomster på över 40 000 kronor/månad. (De som tjänar över 117 000 kronor/mån får inget jobbskatteavdrag alls.) De höjda marginalskatterna ger enligt MP skatteintäkter på nära 4 miljarder kronor per år, vilket förefaller en smula osannolikt eftersom de som beskattas sannolikt går ned i antal arbetstimmar/år. Här går dessutom MP längre än Socialdemokraterna, som tidigare har föreslagit att jobbskatteavdraget ska trappas ned från inkomster över 60 000 kronor/månaden.

MP vill införa en kraftig skattechock på transporter. Till 2016 har MP höjt skatterna på transporter med ca 13 miljarder kronor, genom höjd bensinskatt, ny lastbilsskatt, högre flygskatt, mm. Observera att lastbilsskatten och bensinskatten inte betalas av lastbilar utan läggs på priset till konsument av de varor som transporteras på bilarna, vilket inte minst är transporter till/från dagligvarubutiker, och höjer priset på varor som mjölk, bröd och andra dagligvaror.

MP:s säger sig ha förslag för en företagsvänligare politik - men det totala skattetrycket på företagen ökar. MP vill avskaffa regeringens nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga och föreslår istället att arbetsgivaravgiften sänks med 10 procent på lönesumman upp till 760 000 kronor/år och företag. Men nettoeffekten för företagen av dessa två förändringar blir en skattehöjning på 1.5 miljarder 2015 och på över 2 miljarder kronor 2017.

Företag i tjänstenäringarna, med många unga anställda, får en extra stor skattehöjningl. Den får rimligen effekt på ungas möjligheter att få jobb.

MP:s förslag till förbättringar för företagen, som mer riskkapital och lägre sjuklöneansvar (bekostas med öronmärkt högre arbetsgivaravgift?), måste jämföras med annan höjning av arbetsgivaravgifter, samt de höjda skatterna på transporter och energi. Det går inte att plocka ut några av MP:s förslag separat, så som MP själva gör, utan man behöver se till helhetsbilden för företagen av MP:s politik.

MP säger dock ja till fortsatt sänkt krogmoms, och är därmed på kollisionskurs med Socialdemokraterna, och slutresultatet av deras tvist är oklart för alla.

Höjd bensinskatt slår mot hushållen. MP:s skattehöjning ger en ökning av bensinpriset med ca 70 öre per liter. En familj som kör 2000 mil per år (och har en bensinförbrukning på 0,8 liter/mil) får ökade bensinkostnader med ca 1600 kronor per år. Kör familjen 1500 mil per år blir kostnadsökningen 1200 kronor per år. Staten beräknas få in ca 5 miljarder mer i skatteintäkter per år på skattehöjningen. MPs resonemang utgår sannolikt från gamla beräkningar och ett gammalt världsmarknadspris på olja om ca 55 USD/fat. Idag är dock priset ca det dubbla: dvs 109 USD/fat. Det bör man rimligen ta hänsyn till.

MP vill införa en lastbilsskatt (tidigare kallad kilometerskatt). Skatten ska ligga på 1,4 kr/km, vilket är samma förslag som de rödgröna hade i valrörelsen 2010. MP vill också, precis som då, att skatten ska differentieras så att den blir lägre där det saknas alternativ i form av båt- och järnvägstransporter.

Lastbilsskatten är dock ineffektiv klimatpolitik, administrativt krånglig och svår att differentiera. Skatten är ett ineffektivt sätt att få ner koldioxidutsläppen på. Höga bränslepriser och hög koldioxidskatt gör att svenska åkeriföretag redan i dag har starka incitament att minska sina CO2-utsläpp genom att optimera sina transporter och minimera körsträckorna.

För många vägtransporter finns knappast realistiska alternativ. Lastbilsskatten ökar kostnaderna för transporterna, men med oklar effekt på ändrat körbeteende. Lägre utsläpp sker därmed mest på bekostnad av produktion och föga träffsäkra prisökningar.

MP säger att de vill differentiera skatten, för att bl.a. skydda skogsindustrin (timmertransporter). Men det finns inte något annat land som har en branschdifferentierad lastbilsskatt. Det är mycket svårt att se hur det i praktiken skulle gå att ha lägre lastbilsskatt i vissa regioner. Det skulle kräva att alla lastbilar, svenska som utländska, förses med en GPS sändare och lastbilarnas förehavanden registreras. Förutom att vara integritetskränkande innebär ett sådant system gigantiska administrationskostnader. Att kontrollera att alla utländska lastbilar har erforderlig GPS-utrustning skulle dessutom bli en ny resurskrävande uppgift för den svenska tullen, vilket minskar nettointäkterna från skatten. Om de utländska bilarna struntar i skatten snedvrider det konkurrensen mellan svenska och utländska åkare.

Lastbilsskatten innebär en kraftig kostnadsökning för åkerierna. Ett åkeriföretag som har 25 lastbilar som kör 15 000 mil per år och bil får en skatteökning på ca 5,3 miljoner kronor per år. Det innebär en skattehöjning på ca 200 000 kronor per lastbil/år. De högre kostnaderna kommer leda till sämre svensk konkurrenskraft för den kostnadskänsliga exportindustrin, och högre priser på t.ex. mat och andra dagligvaror som transporteras med lastbil.

MP höjer skatten kraftigt på koldioxidfri el, vilket ger högre elpriser och mindre pengar för kraftbolagen att investera i ny kraftproduktion som vindkraft. MP höjer skatten på kärnkraft med 3 miljarder kr per år och skatten på vattenkraft med 1 miljard per år. Det är självklart att en skattehöjning på fyra miljarder per år leder till mindre möjligheter för kraftbolagens att investera i ny kraftproduktion, t ex förnybar elproduktion. Det är kontraproduktivt att ett parti -- som likt MP fokuserar på klimatproblemen -- väljer att höja skatten på CO2-fri produktion. Bakvänt!

Sverige ska införa en egen flygskatt, som ska ta in 12 miljarder kronor under fyra år. Det blir högre pris på flygbiljetter och därmed ett slag mot sammanhållningen i Sverige, samtidigt som det uppmuntrar till flyga till/från våra grannländer, i stället för Sverige. Jubel i Danmark och Norge kan förutses, liksom nedlagda regionala flygplatser i Sverige. Beskattning av flyget behöver bestämmas på EU-nivå och inte på nationell nivå.

MP vill införa en särskilt skatt på svenska företag som finns inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem. MP vill att Sverige, helt på egen hand, ska införa ett golv i EU:s handel med utsläppsrätter på 15 öre/kg CO2. Det är ett problem idag med prisfallet på utsläppsrätter i EU. MPs golv har dock oönskade allvarliga bieffekter. Förslaget innebär att faller priset under 15 ö/kg träder en specifikt svensk skatt in och "fyller upp" kostnaderna för just de svenska företagen så att deras skattebörda blir minst 15 öre. Svenska företag beräknas med denna metod - enligt MP - att belastas med en extraskatt på 4 miljarder kronor under budgetperioden. Det skulle lägga en tung börda på svenska företag jämfört med företag som verkar i övriga EU.



Handelssystemets poäng är att det ska vara ett gemensamt europeiskt system. Därför är det högst olyckligt om Sverige skulle införa egna särlösningar som skulle driva företag från Sverige till länder med lägre utsläppspris. Istället bör Sverige, inom EU-systemet, arbeta för ett bättre fungerande system för handel med utsläppsrätter.